AI förändrar hur synlighet fungerar. Men grunden är densamma som alltid: trovärdighet, relevans och närvaro. Skillnaden är att spelplanen har blivit större – och minnet längre.

I en AI-driven värld avgörs din synlighet inte bara av vad du publicerar, utan av var, hur och i vilka sammanhang du omnämns. AI-modeller bygger sina svar på enorma mängder innehåll från många olika källor. Det innebär att klassiska PR-principer inte bara gäller – de förstärks.

AI-synlighet handlar om mer än egna kanaler
Det räcker inte längre att producera bra innehåll i egna kanaler. AI “lyssnar” på ett helt ekosystem där flera faktorer spelar in:

• Redaktionell exponering väger tungt
• Samtal i sociala medier, communities och via influencers påverkar
• Tydliga expertpositioner premieras
• Ett konsekvent narrativ över tid stärker igenkänning

Det betyder att varumärken behöver tänka bredare kring sin närvaro. AI tar hänsyn till vad både medier och människor säger – inte bara vad du själv kommunicerar.

Fyra byggstenar för att bli synlig i AI-svar
Att skapa AI-synlighet är i grunden ett strategiskt PR-arbete. Det handlar om att bygga ett digitalt fotavtryck som är både tydligt och trovärdigt.

Här är fyra centrala principer:

1. Äg ett tydligt expertområde
Otydliga aktörer försvinner i bruset. Var specifik med vad ni vill vara kända för.

2. Syns i rätt sammanhang
Publiceringar i etablerade medier och branschpublikationer är fortsatt avgörande – det är där mycket av AI:s “kunskap” hämtas.

3. Bygg ett konsekvent digitalt fotavtryck
Innehåll, budskap och position måste hänga ihop över tid. AI belönar tydlighet och repetition.

4. Var en del av relevanta samtal
Närvaro i sociala kanaler, communities och via profiler gör att ert varumärke blir en del av det organiska samtalet – där människor faktiskt engagerar sig.

Genomslag i media: från volym till precision
Att nå ut idag handlar mindre om hur mycket du publicerar – och mer om hur träffsäkert du gör det.

Tre faktorer avgör genomslag:

Tydlig vinkel
Du behöver ha något att säga som är relevant här och nu – data, insikter eller en skarp åsikt.

Rätt kontext
Alla nyheter passar inte överallt. Att matcha budskap med rätt journalist, format och publik är avgörande.

Trovärdig avsändare
Personer bygger förtroende snabbare än varumärken. Expertprofiler ger tyngd och räckvidd.

Här spelar även influencers en allt större roll. De fungerar som moderna opinionsbildare och kan ge både kontext och spridning på ett sätt som traditionella medier inte alltid kan.

Men publicering är bara början. För att verkligen få effekt behöver innehållet leva vidare:

• Kan det citeras eller refereras till?
• Kan det delas och diskuteras?
• Skapar det engagemang i sociala kanaler?

I den andra vågen – efter publicering – ökar AI-relevansen ytterligare.

Var ska man börja?
Det viktigaste är att börja i strategi, inte teknik.

Tre konkreta steg:

1. Definiera vad ni vill vara kända för
Tydlighet är en förutsättning för att bli vald – både av människor och AI.

2. Säkerställ närvaro i trovärdiga och relevanta miljöer
Kombinera etablerade medier med sociala kontexter där målgruppen faktiskt befinner sig.

3. Bygg ett innehållsekosystem
Eget innehåll – som rapporter, analyser och artiklar – förstärkt av PR och samarbeten skapar både djup och bredd.

Influencers och profiler kan här spela en viktig roll genom att sätta innehållet i ett sammanhang där det får liv och engagemang.

Långsiktighet slår snabba hacks
AI-synlighet är inget man optimerar fram över en natt. Det är resultatet av konsekvent, strategiskt PR-arbete över tid.

Den stora skillnaden nu är att effekten blir mer kumulativ. Det du bygger idag kan fortsätta påverka din synlighet långt framöver. AI belönar det PR alltid har strävat efter – men i större skala, över fler kanaler och med ett betydligt längre minne.

Vi välkomnar Alva Carlsson till teamet! Alva har en bakgrund som journalist på bland annat Göteborgs-Posten och har tidigare arbetat med digitalt innehåll och rörlig produktion. Hon har ett särskilt intresse för hur komplexa frågor kan förklaras på ett engagerande och pedagogiskt sätt. Nu tar hon steget in i PR-världen och till oss på More PR!

Vad kommer du att kunna bidra med till teamet?
– Jag tror att jag framförallt kommer att kunna bidra med ett redaktionellt perspektiv från journalistiken. Jag är van vid att snabbt hitta vinklar, tänka målgrupp från start och göra komplexa ämnen begripliga och anpassade för sociala medier.

Vad är din största flex?
– Det måste nog vara att jag uppträtt på fullsatta Globen och Scandinavium när jag gick i gymnasiet!

Vad ser du mest fram emot under 2026, både på jobbet och utanför?
– Privat: Hoppas jag att få umgås mycket med min systerson som föddes i november!
– På jobbet: många nya spännande uppdrag, mycket lärande och kanske en och annan AW med mina nya kollegor.

Vi välkomnar Matilda Cederström och Julia Pradon, som gör praktik hos oss på More PR. Matilda började sin praktik redan i december och har hunnit bli lite varm i kläderna, medan Julia anslöt till gänget i januari.

Varför blev det More PR, och vad ser du mest fram emot?

Matilda: "Efter några föreläsningar med två av More PRs medarbetare blev jag nyfiken på byrån och deras sätt att arbeta. Jag är peppad på att få en djupare inblick i byrålivet och att få lära mig mycket längs vägen".

Julia: "Valet av More PR blev självklart för mig när jag såg deras kreativa kampanjer och hur de får kunder att sticka ut. Jag ser mest fram emot att få vara en del av ett team som verkligen brinner för det de gör".

Vad är din största flex?

Matilda: "Jag har klippt en känd persons hår – vem kan jag tyvärr inte avslöja!"

Julia: "Jag har bott i Grekland, där jag jobbade som padel- och tennistränare!"

I januari 2026 beräknas en ny svensk lag om cybersäkerhet införas. Det innebär ökade krav på både säkerhetsåtgärder, ledningens ansvar och hur incidenter hanteras och kommuniceras. Nu är rätt läge att uppdatera krisplanen och se till att förberedelserna håller när de verkligen behövs.

Den nya lagen om cybersäkerhet implementerar EU:s NIS2-direktiv. Lagen ersätter det nuvarande NIS1-direktivet och syftar till att höja nivån på cybersäkerhet inom hela unionen. Den omfattar nu fler branscher, fler organisationer och ställer högre krav på både styrning och operativ förmåga. För många svenska verksamheter innebär det skärpt ansvar och en betydligt mer omfattande struktur för säkerhetsarbetet.

Vad innebär förändringen i praktiken?
Att organisationer måste arbeta mer samlat och dokumenterat med risker, säkerhetsåtgärder och att agera snabbt när något inträffar. Man behöver kunna upptäcka, hantera och rapportera incidenter, ha planer för att upprätthålla kritiska tjänster vid störningar och ha tydliga roller och beslutsvägar när något händer.

Det handlar också om hur säkerhetsarbetet kommuniceras. Medarbetare, kunder, leverantörer och andra intressenter behöver förstå vilka principer som gäller, hur ansvar är fördelat och vad som händer vid en incident. Genomtänkt kommunikation blir en förutsättning för att skapa förtroende och för att säkerhetsarbetet ska fungera.

Samtidigt måste leverantörsledet riskbedömas och följas upp eftersom incidenter hos en leverantör kan få direkt påverkan på den egna verksamheten. Arbetet med risker ska utgå från etablerade ramverk, medarbetare behöver kontinuerlig utbildning och ledning och styrelse ska följa upp säkerhetsarbetet. Dessutom ställs krav på säkra kommunikationsvägar och att organisationen tar ställning till och dokumenterar sin användning av kryptering och andra centrala skyddsåtgärder.

Vilka omfattas?
För att omfattas av NIS2 måste tre aspekter uppfyllas: typ av verksamhet, storlek och jurisdiktion. Det är organisationen själv som bedömer om den omfattas av lagen. Verksamheter som omfattas av regelverket ska registrera sig hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som beskriver vilka lagen gäller för.

Det kan minst sagt bli kostsamt att inte följa reglerna. Sanktionerna kan uppgå till 10 miljoner euro eller 2 procent av den totala omsättningen. I vissa fall kan företrädare i ledningen förbjudas att fortsätta sina uppdrag.

Hur kan organisationer förbereda sig?
Det viktigast är att arbeta proaktivt och öva. Ju bättre förberedda ni är, desto mindre blir risken för avbrott och behovet av akuta åtgärder när något händer.

1. Uppdatera krisplanen

En cyberincident är i allra högsta grad kommunikativ. Rutiner behöver finnas för vem som säger vad, när och till vem. Det gäller såväl internt som externt – till kunder, leverantörer, myndigheter och media. I en krisplan genomför vi riskanalyser, tydliggör besluts- och kommunikationsvägar och säkerställer att ansvar, kontaktlistor och huvudbudskap finns på plats i förväg.

2. Stärk den interna kommunikationen
Medarbetare måste få snabb, tydlig och korrekt information vid en incident. Det kräver både etablerade rutiner och utbildningsmaterial som säkerställer förståelse för risker och roller. Vilka är era rutiner för den interna kommunikationen? Kom ihåg att en informerad organisation är bättre rustad att agera samlat.

3. Dokumentera och visa ert arbete
Organisationer som tydligt kan visa hur de arbetar med säkerhet står starkare inför upphandlingar och i dialogen med kunder och investerare. Dokumentation är alltså en central del av NIS2, men också av förtroendebyggande och en strategisk fördel i många sammanhang.

4. Öva innan något händer
Gemensamma övningar med ledning, IT, kommunikation samt andra viktiga funktioner, ger en realistisk bild av hur organisationen fungerar under press. Vi genomför krissimuleringar som synliggör var bristerna finns – både i processer och i kommunikationen. Det är också värdefullt att talespersoner får stöd i att hantera pressade situationer. Medie- och budskapsträning är ett viktigt verktyg där deltagare får möjlighet att öva på sina budskap och sin framtoning i samtal med intressenter.

5. Ta hjälp av experter
I och med den nya lagen är det viktigt att förbereda sig, inte minst för att undvika eventuella sanktioner och för att värna varumärkets förtroendekapital. På More PR har vi lång erfarenhet av att arbeta med kommunikation kopplad till säkerhet, risk och komplexa regelverk. Vi hjälper er att översätta kraven till tydlig kommunikation och säkra att den håller, även när den prövas i skarpt läge.

Det händer mer än någonsin och accelerationen ser inte ut att avta 2026. Här följer tre konkreta områden inom PR som vi alla bör förhålla sig till under 2026.

1. Earned Media blir "bränsle" för LLM-svaren – synlighet utan klick
Förtjänade omnämningar och publiceringar (traditionell media, forum, nischsajter och content creators) blir ännu viktigare 2026 eftersom de fungerar som källor LLM:er lutar sina svar mot.  När sökbeteendet leder till “zero-click” och AI-svar tar platsen mellan användare och webb, flyttar PR:s primära mål från trafik till att vara med i svaret.

Varför nu:

• AI-sök/AI-overviews gör att fler frågor besvaras direkt i gränssnittet – klick till hemsidor minskar drastiskt. Det driver ett skifte från “ranking” till “representation i AI-svaret”.
• Externa, trovärdiga omnämningar (recensioner, forumtrådar, artiklar) är en stark signal för att bli nämnd av AI-modeller. 
• Det finns samtidigt en växande risk för “LLM-grooming”/desinfo via nätverk av artiklar; det gör kvalitativa, redaktionella källor ännu mer värdefulla som motvikt. 

Anpassa PR-arbetet 2026:

• Ny KPI: Share of AI answer / LLM visibility — hur ofta och hur korrekt varumärket dyker upp i relevanta prompts. 
• Pitch-strategi: sikta på källor LLM:er gärna “litar på”: etablerad media, välmodererade forum, expert-bloggar, creators med saklig, ofta citerad output.
• Budskapssättning: det måste gå att lyfta ut ett självständigt, korrekt svar ur artikeln. Tänk “citerbar kunskapsmodul”, inte bara story.
• Always-on i rätt nischer: många små, specifika omnämningar i rätt sammanhang > enstaka stora toppar, för att bygga “topic association” i modellerna.

2. Från impressions till impact: utvärdera det faktiska resultatet
2026 blir mätbarhet på riktigt en överlevnadsfråga. Vi måste visa vilken effekt PR har på affärsmål: efterfrågan, förtroende, riskminskning, rekrytering eller policyutfall.

Varför nu:

• När distribution “äts upp” av plattformar och AI-lager blir det ännu viktigare att visa vad kommunikationen faktiskt förändrar.
• Branschen rör sig mot modeller för PR-impact, där resultat kopplas till pipeline, sentiment, preferens, retention eller krisrisk.

Anpassa PR-arbetet 2026:

• Bygg mätning från start: definiera vilket beteende/utfall som ska ändras.
• Kombinera indikatorer:
  • Reputation metrics (förtroende, sentiment, SOV inom rätt ämne)
  • Business proxies (search demand, inbound, event-signups, rekryteringskvalitet)
  • Risk/kris (tid till respons, minskad eskalering)
• PR bör vara always on: inte en kampanj, utan en uppsättning initiativ som tillsammans driver mål.

3. Earned + owned + creators smälter ihop till en PR-helhet
Gränsen mellan PR, marknad och community fortsätter suddas ut. 2026 är PR inte bara att få in historier i media – det är att bygga trovärdig räckvidd i ett ekosystem av egna kanaler, redaktionell media och creators.

Varför nu:

• Creator-fältet fungerar allt mer som ett parallellt medielandskap, ofta med högre förtroende i nischer än traditionell press.
• LLM-logiken förstärker detta: creators och community-källor blir data-punkter i modellerna om de är stabila, citerade och ämnesnära. 

Anpassa PR-arbetet 2026:

• Nya “medielistan​”: journalister + nyhetsbrevsskribenter + poddar + YouTube/TikTok-experter + forum + content creators.
• Mid-tier först: profiler med nischad auktoritet ger mer effekt än enorm räckvidd utan relevans.
• Briefing som redaktionellt samarbete: ge creators data, case, access som skapar äkthet och bevismaterial som håller för både mänsklig publik och AI-citering.

Vi välkomnar Sam David till More PR där han ska göra praktik från september till slutet av januari 2026. Sam pluggar på Göteborgs universitet där han läser den sjätte terminen på medie- och kommunikationsvetarprogrammet.

Hej Sam! Vad ser du framemot att få göra hos oss?

Jag ser främst fram emot att få lära mig av alla kompetenta kollegor, men även att få vara delaktig i olika projekt. Det ska bli roligt att få testa på kommunikation i dess olika former och växa genom kommande åtaganden!

Vad är din största flex?

Bra fråga. Om jag får skryta lite extra så är jag bra på att trixa med en fotboll!

Lite mer än halvvägs in i 2025, vad förutspår du vi kommer tänka på när vi ser tillbaka på det här året?

Jag tror att vi kommer att se tillbaka på 2025 som ett år som präglats av stora förändringar i form av utmaningar men också möjligheter. Jag tror dock att det bästa ligger framför oss!

Det låter tryggt, tycker vi. Välkommen Sam!

AI är här för att stanna, och nej – den kommer inte att ta över ditt jobb! Däremot kan den bli en av dina skarpaste kollegor, om du vet hur du ska använda den rätt. På More PR ser vi AI som en kreativ assistent snarare än en ersättare – ett verktyg som hjälper oss att arbeta smartare, snabbare och mer insiktsdrivet.

Men det betyder inte att vi alltid är överens. Själv använder jag ofta ChatGPT som bollplank, research-assistent och ibland även som stöd för att strukturera arbetsdagen. När jag en gång bad tjänsten om tips för effektiv planering, fick jag ett minutiöst schema där jag rekommenderades att avsätta tid för att reflektera över dagens lärdomar innan klockan 17.00. Ambitiöst – men kanske inte helt anpassat till en vardag fylld av snabba puckar och skarpa deadlines.

Och så är det ju det där med tonen som är så viktig för oss inom kommunikationsbranschen. AI-tjänster kan vara otroligt hjälpsamma, men ibland behöver de en liten knuff i rätt riktning. Jag har lärt mig att en av de mest effektiva promptarna för mig faktiskt är "Skriv något som inte är cringe". En enkel, men ack så nödvändig instruktion.

Trots våra små meningsskiljaktigheter har jag och AI blivit ett rätt bra team. På More PR ser vi tjänsterna som riktigt vassa assistenter – som kan brainstorma utan att tröttna, hjälpa oss analysera trender och föreslå rubriker snabbare än vi hinner formulera tankar.

ChatGPT, bildgeneratorer och analysverktyg är kraftfulla resurser att ha i verktygslådan, men den verkliga magin händer när mänsklig erfarenhet och strategiskt tänk möter AI:s processorkraft. Vi använder AI för att:

• Innovera idéprocessen – Brainstorma, strukturera och skapa nya vinklar.
• Effektivisera research – AI hjälper oss att analysera stora mängder data på nolltid.
• Skarpa texter snabbare – Som ett smart bollplank för allt från rubriker till utkast.
• Optimerad distribution – AI-baserade insikter hjälper oss att förstå målgruppers beteenden och anpassa budskap därefter.

Men den där riktiga fingertoppskänslan? Den där förmågan att förstå en varumärkesidentitet på djupet, läsa mellan raderna och skapa kommunikation som känns äkta – den kan AI inte leverera. Den biten kräver strategi, kreativitet och mänsklig briljans.

Fram till sommaren kommer Bodil Brunberg, (Media, Kommunikation & PR, Örebro Universitet) och Maja Johansson (Media & PR, Karlstads Universitet) göra praktik hos More PR. Vi ställde några frågor till våra nya kollegor.

Hur kommer det sig att du valde More PR som praktikplats?
Maja: Jag valde More PR för att få lära mig så mycket som möjligt inom flera olika områden av kommunikation. Det verkade som en byrå med bredd och intressanta kunder. Dessutom ville jag testa på att bo i Göteborg! 
Bodil: Jag visste att jag ville göra min praktik i Göteborg så jag sökte runt lite på sociala medier och hittade More PR. Jag fick direkt en bra känsla och tyckte att det verkade som en byrå som skulle passa mig. 

Vad är du riktigt bra på?
Maja: Göra flera olika saker samtidigt! 
Bodil: Är verkligen en frukostmänniska och därav är jag riktigt bra på att koka perfekta ägg om jag får säga det själv. 

Ge oss en trendspaning för 2025!
Bodil: Oj svårt, jag skulle säga lågintensiv träning. Yoga och pilates tror jag kommer bli riktigt poppis 2025. 
Maja: Cowprint på kläder och inredning!

Välkomna Maja och Bodil!

Amanda Lindahl har studerat vid både Göteborgs universitet och Karlstads universitet. Amanda spenderar vinterns praktikperiod hos More PR – och har redan hunnit med allt från att skapa content hos kund till att skriva pressmeddelanden och texter för sociala medier.

Berätta lite mer om dig själv och hur du hamnade här!
I grunden har jag studerat kommunikation på Göteborgs universitet, men just nu så läser jag via Karlstads universitet. Jag ville praktisera på More PR eftersom det är en av Västsveriges största byråer och verkade ha en otrolig bredd och kompetens i sitt arbete. Jag kände: ”här kommer jag att kunna lära mig!”. Jag fick också ett jättebra intryck av gruppen när jag var på intervju, så det spelade också stor roll för mig.

Vad känns mest spännande med praktikperioden?
Det mest spännande med praktiken är att man kan få göra både högt och lågt. Jag har redan fått vara med ute hos kund för att ta fram content, skriva pressmeddelande, göra research för olika uppdrag och skriva texter till sociala medier. Dagarna är som en ”Gott & Blandat”-påse ­– det finns mycket att välja mellan!

Vad tror du att vi kan förvänta oss av 2025?
Svårt att säga, men jag hoppas på att det ska bli mer accepterat att köpa godis mitt i veckan. Jag känner mig fortfarande lite skyldig när jag står i affären och plockar mitt godis på en onsdag. Inte för att det stör mig så mycket, men det hade varit lite skönt ändå.

Att få "the most bang for the buck" när du använder PR-tjänster handlar om att använda resurser smart, ha rätt fokus och bygga långsiktigt. Här är fem tips för att hjälpa ditt företag få ut maximalt värde av varje investerad krona i PR. 

1. Utveckla en långsiktig och målbaserad PR-strategi 

Innan du investerar i PR-tjänster är det avgörande att veta vad du vill uppnå. Är målet att stärka varumärkeskännedomen, förbättra ditt företags trovärdighet, skapa leads eller hantera en specifik kris? En långsiktig PR-strategi som utgår från dina affärsmål skapar en röd tråd i allt kommunikationsarbete. Det ger också PR-byrån tydliga ramar att arbeta utifrån, vilket sparar både tid och pengar.  

Tips: Om du inte vet vad du och ditt företag behöver så kan en bra PR-byrå hjälpa dig att ta reda på det genom analyser av exempelvis konkurrenter, marknader och målgrupper.  

2. Rätt fokus: Prioritera relevans framför räckvidd 

Att synas överallt är sällan rätt strategi – särskilt inte om du har en begränsad budget. För att skapa verklig effekt bör du lägga krutet på att nå medier och målgrupper som har störst relevans för ditt varumärke och dina produkter. Det kan handla om branschsajter, nischade bloggare, lokala medier eller influencers med ett specifikt engagemang. 

Ta hjälp av din PR-byrå för en noggrann målgruppsanalys och segmentera. Det är bättre att dyka upp där dina kunder är och där din kommunikation gör skillnad än att skjuta brett och hoppas på träffar. 

Konkreta råd: Investera i en medielista som är anpassad efter dina målgrupper och förankra varje kampanj i din målgrupps beteenden och preferenser. 

3. Skapa ett partnerskap med din PR-byrå 

Ett framgångsrikt PR-samarbete bygger på öppenhet och samarbete. Se din PR-byrå som en förlängning av ditt team. Ju mer du kan förse dem med interna insikter, data och autentiska berättelser, desto bättre blir resultaten. Byrån kan ha briljanta idéer, men det är din kännedom om företagets vision, mål och kultur som skapar äkthet i kommunikationen. 

Tänk på detta: Involvera PR-byrån tidigt i produktlanseringar, omorganisationer eller andra större förändringar. Det gör att de kan skapa proaktiv och mer träffsäker kommunikation. 

4. Tänk cirkulärt: Återanvänd och förstärk ditt PR-innehåll 

En vanlig fälla är att se PR som separata insatser, exempelvis pressreleaser eller kampanjer. I själva verket kan varje PR-aktivitet ge material för flera kanaler. Har du fått en artikel publicerad i en branschtidning? Återanvänd den i sociala medier, dela den i ditt nyhetsbrev eller som utbildningsmaterial för ditt säljteam. På så sätt kan du förlänga livslängden på varje kampanj och få ut fler beröringspunkter med målgruppen. 

Extra tips: Skapa en ”contentbank” där du samlar och kategoriserar allt PR-material. På så sätt kan du enkelt återanvända och anpassa innehållet vid behov. 

5. Mät framgång – och var beredd att justera 

PR utan mätning är som att skjuta i mörker. För att få ut maximalt värde av din budget måste du kunna analysera vad som fungerar – och vad som inte gör det. Det handlar inte bara om att räkna antalet publicerade artiklar utan också om att utvärdera deras faktiska effekt. Nådde kampanjen rätt målgrupp? Har trafiken till din webbplats ökat? Skapade innehållet engagemang på sociala medier? Med dessa insikter kan du identifiera vad som ger störst avkastning och omfördela resurser till det som fungerar bäst. 

Verktyg att använda: 

• Google Analytics för att spåra trafik från PR-aktiviteter. 

• Mediebevakningstjänster för att mäta spridning och tonläge i omnämnanden. 

• Enkäter till kunder eller målgrupper för att få direkt feedback. 

Slutsats: Bygg långsiktigt och investera smart 

Nyckeln till att maxa din PR-budget är att arbeta strategiskt, välja relevans framför räckvidd och hela tiden utvärdera dina insatser. PR är en långsiktig investering, och genom att vara både analytisk och kreativ kan du skapa kommunikation som inte bara sticker ut – utan också gör skillnad.